Sammanfattning

Som broar över mörka vatten – ett integrationsprojekt har haft som övergripande syfte att stärka människor i övergångsskeden i livet. Målgrupper har varit nyblivna föräldrar, ensamkommande flyktingbarn/ungdomar samt föräldrar som kommit till Sverige som flyktingar eller som anhöriginvandrare till ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De övergångsskeden som stått i fokus är att bli förälder och att migrera. I det senare fallet handlar det om att bryta upp från ett socialt sammanhang och finna sig till rätta i ett nytt. I migrationsprocessen ingår ofta också att återförenas som familj efter år av splittring.

Projektet kan liknas vid ett träd, där stammen utgörs av det gemensamma och grenarna de olika delarna; två familjecentraler, ensamkommande ungdomar och en afghansk kvinnogrupp. Projektet har kretsat kring nyckelbegreppen berättelse, brobyggare och integration.

Berättelsen tar utgångspunkt i ett arbetssätt kallat Pedagogisk Familjedokumentation. Det har under tiotalet år utvecklats på familjecentralen Familjehuset Trädet i Västra Frölunda, Göteborg. Där är denna narrativa arbetsform en del av föräldrastödet, som innebär att nyblivna föräldrar i små grupper gör album med texter och bilder till sina nyfödda barn. Grundtanken är att alla barn har rätt till sin historia, men minnet omfattar inte denna livets första tid.

För föräldrarna är det ett tillfälle att reflektera över sin egen barndom, inte minst om de saknar dokumentation om denna. Bilder framkallar berättelser och berättelser illustreras med bilder. Detta har ensamkommande ungdomar förmedlat genom utställning och film. Arabisktalande kvinnor på familjecentralen Familjens Hus i Malmö har skapat bilder för att ge uttryck för känslor, som är svåra att återge i ord.

Att berätta något för någon som lyssnar innebär bekräftelse. Berättelsen är samtidigt ett redskap för att skapa sammanhang och kontinuitet i livet. Mötet mellan berättare och lyssnare öppnar för dialog. Berättelserna har bidragit till kunskap och samtidigt avtäckt dold kompetens hos målgruppen, som kan komma samhället tillgodo.

Brobyggarna i projektet har varit en arabisktalande brobyggare, som ingått i arbetsgemenskapen på Familjens Hus och en afghansk brobyggare, som saknat arbetsplats. Den senare har haft svårt att ’lämna jobbet på jobbet’ och inte bara varit tillgänglig för de ensamkommande ungdomarna och den afghanska kvinnogruppen utan också för sina landsmän i vardags- som krissituationer.

En brobyggare är lekman. Kompetensen är grundad såväl i hemkultur som i det nya samhället och dess kultur. Genom att vara uppvuxen i en kultur och samtidigt väl etablerad i en annan kan det gamla och välbekanta länkas med det nya och främmande. Denna kulturtolkning underlättar migrationsprocessen.

 

Brobyggaren skapar sammanhang och kontinuitet. Arbetet bygger på tillit från målgrupp, medarbetare och representanter för det svenska samhället. Det innebär en balansgång där alla känner respekt, tillit och förståelse. Projektets båda brobyggare har synliggjort glapp mellan samhällsstruktur och verklighet. En professionell tolk har en annan mycket viktig uppgift och förmedlar ordagrant det sagda och är därmed indirekt distanserad.

Integrationen. Projektet har undersökt integrationens förutsättningar. Erfarenheter har delats med liknande projekt. En av integrationens förutsättningar är det mellanmänskliga mötet. Socialsekreterare Maria Sundvall sammanfattar sina lärdomar efter ett års samarbete med brobyggare på familjecentral i Linköping: ”Det var först när jag började släppa min bild av vem jag trodde att jag skulle möte, byggd på en mix av knapphändiga kunskaper, erfarenheter och fördomar, som jag kunde börja möta dem som människor. Ni vet hur människor är – vi får reda på något, läser eller hör något och så börjar vi bygga ihop en bild, sätter ihop olika pusselbitar och tolkar det sedan som verklighet och utgår från att det är sant. Det är också mänskligt även om det inte är så funktionellt – för vi blir ofta lurade – av oss själva.”

Det är en formulering som bekräftar erfarenheterna av Som broar över mörka vatten; förhållningssättet har betydelse för integrationen och det kan förändras. Integration handlar om ömsesidighet och respekt som förutsättningar med kommunikation och dialog som redskap. Resultatet blir kunskap om varandras livsvärld, normer och värderingar.

Slutsatser. Det finns mycket dold kunskap som behöver lyftas fram och komma fler tillgodo. Regelverk och administrativa rutiner bör förenklas för att den drivkraft, som behövs för att etablera sig i ett nytt land, skall kunna hållas uppe. I ett barnperspektiv är tiden knapp.

 

 

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s