Kapitel III – Familjens Hus


Brobyggaren på Familjens Hus

Två familjecentraler har deltagit i projektet, Familjehuset Trädet i Göteborg och Familjens Hus i Malmö. På Familjehuset Trädet har pedagogernas arbete med Pedagogisk familjedokumentation (Kapitel II) legat till grund för en del av projektet “Som broar över mörka vatten”.

Familjens Hus i Malmö har arbetat såväl med Pedagogisk familjedokumentation som med brobyggare, en annan viktig del av projektet. Brobyggaren på Familjens Hus, Mahasen Al-Zubeidi, har arbetat där sedan 2008. Nu är tjänsten permanentad. Hon och Britt Harborg, som är förskollärare, har varit kursledare i de arabisktalande grupperna som arbetat med Pedagogisk familjedokumentation.


Södra Innerstaden

Södra Innerstaden är den till ytan minsta stadsdelen i Malmö. Den är belägen mitt i stan och är byggnadsmässigt Malmös äldsta stadsdel. Området Möllevången började byggas 1904 och samtidigt anlades Möllevångstorget. Mer än hälften av områdets hus är byggda före 1940 och består av smålägenheter om ett eller två rum.

Området har mer eller mindre samma karaktär i dag som när det byggdes för över 100 år sedan, bostäder, arbeten, torghandel, butiker och kaféer. Men numera har området också en hög koncentration av ställen för teater, utställningar, film och även Malmös mesta scener för musik. Detta gör att många människor rör sig i och passerar stadsdelen. Folklivet är stort och rörligt, både natt och dag.

I stadsdelen bor det ca 34 000 personer från ca 100 olika länder. Det är en ung befolkning, en tredjedel är i 20 – 30-årsåldern. Ungefär en tredjedel av befolkningen har utrikesfödda föräldrar.

I Södra Innerstaden finns 4 skolor, 30 kommunala förskolor, 4 enskilda förskolor, 2 öppna förskolor och en familjeförskola. 


Familjecentralen Familjens Hus

Familjen Hus är en familjecentral som är beläget i Möllevångsområdet, alldeles intill Folkets Park. Familjecentralen drivs av Malmö stad och Region Skåne och öppnade 1998. Verksamheten riktar sig till småbarnsföräldrar. I huset arbetar man i några verksamheter med ICDP som metod. ICDP är ett vägledande samspelsprogram som fokuserar på det positiva samspelet. Programmet utgår ifrån var och ens förmågor och möjligheter till utveckling. Från och med i vår är Familjens Hus också HBTQ-certifierat.

På familjecentralen finns :

• Barnmorskemottagning, 5 barnmorskor och en undersköterska
• Barnhälsovård, 2 distriktssköterskor och 2 barnsjuksköterskor
• Socialrådgivning, 1 socionom (utan myndighetsutövning) och 1 socialrådgivare
• Öppen förskola, 2 förskollärare
• Familjeförskola, 1 specialpedagog och 1 förskollärare
• Brobyggare, 1 (arabisktalande)
• Familjecentralen är välbesökt, varje dag kommer 200 – 250 vuxna och barn till Familjens Hus av olika anledningar.

"Jag valde att skapa denna tavla för att visa den resa jag gjort med mina barn från ett land i krig till ett land av lugn, stabilitet och trygghet. Fjärilarna och blommorna symboliserar livsglädjen i det nya livet."

“Jag valde att skapa denna tavla för att visa den resa jag gjort med mina barn från ett land i krig till ett land av lugn, stabilitet och trygghet. Fjärilarna och blommorna symboliserar livsglädjen i det nya livet.”


Brobyggaren

Många nationaliteter och språk är representerade på Familjens Hus, men det språk som talas av en stor grupp är arabiska. Därför arbetar en arabisktalande brobyggare på familjecentralen.

Ur en brobyggares dagbok:

”När jag kommer till Familjen Hus på morgonen ser jag en familj som står och väntar på mig. Deras socialsekreterare har avslagit deras ansökan om ekonomiskt bistånd. Det visar sig att socialsekreteraren kräver ett moderskapsintyg. Jag hjälper dem att skaffa fram intyget.

Nu kan jag gå runt och hälsa på alla mina kolleger i huset. Efter detta skyndar jag mig till socialrådgivaren. Vi har ett bokat möte med en klient som har stora problem med sin man. Kvinnan är höggravid och vill skilja sig. Vi hjälper kvinnan dels i kontakten med andra myndigheter rörande de praktiska bitarna såsom boende, ansökan om ekonomiskt bistånd, ansökan om föräldrapenning osv. dels med social rådgivning gällande hennes situation och de problem som nu uppstått (denna rådgivning gör socialrådgivaren).

När mötet är slut går jag till mitt arbetsrum. En kvinna ringer och ber mig avboka en tid som hon har på Barnhälsovården. Nu finns det lite tid för ett snabbt besök på Öppna förskolan. Jag hälsar på några gamla bekanta och hinner med en snabb kopp kaffe. Efter en liten stund kommer en av barnsjuksköterskorna och letar efter mig. 

Hon har med sig en kvinna som nyligen kommit till Sverige från Syrien. Kvinnan behöver hjälp med de första stegen in i samhället, exempelvis som att anmäla barnen till skola och förskola, boka tid hos en tandläkare osv. Hon behöver ju också få information om Familjens Hus olika verksamheter. En bekant har gett henne rådet att gå hit och söka hjälp och stöd. Jag hälsar på kvinnan och vi påbörjar vårt arbete.

Lite senare kommer en kvinna in på ett oplanerat besök. Hon vill göra ett graviditetstest. Jag informerar henne om att vi har öppen mottagning hos barnmorskorna samma dag kl 13.00 och att jag kommer att finnas på plats. Efter att kvinnan gått sätter jag mig och arbetar med administrativa uppgifter, samt planerar för en kommande samtalsgrupp som jag ska hålla med arabisktalande kvinnor.

När det gått en halvtimme kallar en av barnsjuksköterskorna på mig. Hon vill att jag ska komma och förmedla information mellan henne och en arabisk besökare, då den inbokade tolken inte kommit. Det har uppstått ett missförstånd mellan besökaren och sköterskan, men efter en stund lyckas vi lösa det.

Nu är det dags för lunch med kollegerna.

Efter lunch är det dags för Barnmorskemottagningens öppna mottagning. Jag går till väntrummet och väntar på att besökarna ska dyka upp. Det kommer några kvinnor som jag hjälper i kontakten med barnmorskorna eftersom de spontana besöken ju saknar tolk.

När klockan blir 14.00 stänger den öppna mottagningen och jag har en timme kvar innan jag ska gå hem för dagen. Jag tänker använda denna timme till att ringa en del nödvändiga samtal till olika familjer som vi har kontakt med. Det kan t ex gälla att förmedla tider för besök, information eller goda råd från de olika 

"Att människor lever i harmoni med varandra oavsett religionstillhörighet eller ras är det vackraste som finns. Med korset hänvisar jag till kristendom och med halvmånen till islam, både kristna och muslimer lever under samma blåa himmel. Stjärnorna i denna ljusa dagshimmel symboliserar integrationen   mellan dag och natt, som i sin tur symboliserar integrationen mellan muslimer och kristna.  De guldfärgade kupolerna symboliserar de lysande tankarna och idéerna hos de  människor som lever i respektive 'byggnad'."

“Att människor lever i harmoni med varandra oavsett religionstillhörighet eller ras är det vackraste som finns. Med korset hänvisar jag till kristendom och med halvmånen till islam, både kristna och muslimer lever under samma blåa himmel. Stjärnorna i denna ljusa dagshimmel symboliserar integrationen mellan dag och natt, som i sin tur symboliserar integrationen mellan muslimer och kristna.
De guldfärgade kupolerna symboliserar de lysande tankarna och idéerna hos de
människor som lever i respektive ‘byggnad’.”

verksamheterna i huset. Jag har knappt hunnit börja förrän det kommer en kvinna och ber om min hjälp. Hon har hört av bekanta att det finns en möjlighet att få hjälp med barnkläder hos oss. Hon är ensamstående och befinner sig i en mycket svår situation. Jag tar med henne till vårt lilla förråd och vi letar fram kläder i barnets storlek. Jag tänker att det känns bra att kunna förmedla hjälp till henne och hennes lilla barn från några av våra besökare som har det lite bättre ställt och gärna bidrar genom att lämna vidare det som det inte själva behöver till sina barn längre. Vi samtalar lite och hon går sin väg efter att ha förklarat hur glad hon är att inte behöva tvätta barnets kläder varje kväll.

Jag fortsätter med mina samtal och precis innan jag tänker låsa min dörr för dagen dyker det upp en arabisktalande man som behöver hjälp med att få översatt ett brev som han fått från skolan. Det är lätt gjort, så jag hjälper honom innan jag skyndar mig att stänga för dagen och gå hem från jobbet efter ännu en händelserik dag.”


En fallbeskrivning

”Jag blir kontaktad av en arabisktalande man. Han berättar att han har uppehållstillstånd sedan något år tillbaka och nu har hans fru och två barn också kommit till Malmö och har återförenats med honom. Han är mycket bekymrad eftersom han hyr en liten och dålig enrumslägenhet i andrahand. Hans stora bekymmer och oro beror på att han inte lyckas få kontakt med den person som har kontrakt på lägenheten. Han betalar varje månad en ganska stor summa till en person som vidarebefordrar pengarna till en okänd person.

Nu har han förstått att han är ganska rättslös i sin situation och är extremt orolig för att familjen plötsligt ska stå utan bostad. De har inga släktingar i Sverige. Jag hjälper honom att boka en tid hos socialrådgivningen.

Efter några dagar kommer socialrådgivaren till mig och berättar att mannen beskrivit sin situation och berättat att hans fru och de två barnen tillbringar sina dagar inomhus i den torftiga lägenheten. Detta gör självklart att både barn och vuxna mår dåligt. Speciellt den äldste pojken mår dåligt eftersom han varit van att tillbringa sin tid utomhus i en härlig trädgård tillsammans med mormor som han nu saknar mycket. Socialrådgivaren har bokat en ny tid, nu med hela familjen och vill att jag också ska vara med.

Mötet med familjen går bra, men det är tydligt att det behövs stora och omedelbara insatser. Efter ytterligare ett möte med familjens socialsekreterare blir förslaget att erbjuda familjen en plats på Familjeförskolan under förutsättning att jag under en ganska lång inskolningsperiod kan medverka, då varken mamma eller barn talar eller förstår svenska. Vi bokar en tid med Familjeförskolan och det visar sig att familjen kan börja efter en kort väntetid.

Nu börjar en rolig men arbetsam period. Mamman är ganska ung och har varit van att kunna förlita sig på sin mamma och andra släktingar för att hand om barnen. Nu är situationen helt annorlunda och ovan. Hon har svårt att hantera det hela, barnen mår inte heller så bra och visar detta tydligt. Personalen på Familjeförskolan är van att hantera problem av denna sort och sakta men säkert gör alla framsteg.

Vi ställer barnen i kö till vanliga förskolan, förhör oss om SFI för mammas räkning osv. Boendet är fortfarande ett stort problem, men nu jobbar familjens handläggare med detta och vi kan släppa den biten.

Alla börjar må bättre och de dagliga rutinerna rullar på. Barnen börjar så smått förstå och försöka sig på svenskan, mamma kan förstå men talar ogärna. Dags för mig att dra ner på tiden i Familjeförskolan. Många andra uppgifter har fått vänta även om jag försökt hinna med så mycket som möjligt i resten av huset.

Nu börjar det mesta falla på plats och mamma och barn går då och då till Öppna förskolan för en härlig sångstund. Pappa får så småningom jobb och allt verkar bra.

Då händer detta:

Pappa har sett att mamma fått en hälsning från en vän på sin telefon! Han blir mycket upprörd, det var en manlig vän i hemlandet. Han tappar humöret, det blir bråk. Hon söker och får hjälp på Familjens Hus. Nu är det en svår och tilltrasslad situation. Det visar sig när jag samtalar med dem var för sig att fäderna i hemlandet är inblandade i problemet. Det krävs många samtal, mycket tålamod, kännedom om kulturella skillnader och mycket diplomati för att lösa detta, men vi lyckas och familjen kan gå vidare.

De får lägenhet, nu har ju pappa jobb och barnen börjar i en förskola nära Familjens Hus. Äntligen kan mamma börja läsa SFI. Det visar dock att livet inte är helt problemfritt, utan då och då dyker det upp nya bekymmer och familjen kommer tillbaka till Familjens Hus för att söka hjälp av olika slag. Nu har vi hållit  

"Jag valde att skapa denna tavla för att jag tycker om de svenska högtiderna, de är glädjande och passar både barn och vuxna. Deras variation i färger och dofter fördjupar upplevelserna. Jag gillar både de svenska och arabiska traditionerna."

“Jag valde att skapa denna tavla för att jag tycker om de svenska högtiderna, de är glädjande och passar både barn och vuxna. Deras variation i färger och dofter fördjupar upplevelserna. Jag gillar både de svenska och arabiska traditionerna.”

kontakt under flera års tid och det kommer säkert att fortsätta i framtiden. Så är det för många av de familjer som jag mött i mitt arbete, de återkommer både med problem och glada nyheter. Vi har byggt hållbara broar som trafikeras flitigt.”


Brobyggarens betydelse för Familjens Hus

Personalgruppen har fått tillfälle att fundera över vad brobyggaren kan göra som inte de professionella kan och vad brobyggaren betytt för familjecentralen. Det första de professionella nämner är kulturen och förståelsen där språket, gesterna, koderna är välkända för brobyggaren på ett sätt som de professionella inte kan lära sig.

"Jag valde att skapa denna tavla för att jag tycker om de svenska högtiderna, de är glädjande och passar både barn och vuxna. Deras variation i färger och dofter fördjupar upplevelserna. Jag gillar både de svenska och arabiska traditionerna."

“Jag skapade denna tavla för att uttrycka den längtan som finns i mitt hjärta att återgå till mitt yrke som kemilärare. Jag har känt att mitt sätt att undervisa varit framgångsrikt och meningsfullt och det sista jag önskat är att den kunskap jag förvärvat ska stängas inne mellan fyra väggar.”

Det andra är brobyggarens förmåga att länka till hjälp. Många familjer skulle inte tagit kontakt med till exempel socialtjänsten utan brobyggarens hjälp. Kvinnor och män tar först kontakt med brobyggaren som sedan länkar vidare till rätt service eller myndighet. Utan brobyggaren skulle ett stort antal föräldrar stått utan hjälp. Men det bygger på att familjerna har tillit och förtroende för brobyggaren. Detta förtroende kan i ett första skede inte vanliga tjänstemän få. Förtroendet fortplantas så till vida att brobyggarens förtroende för hjälpapparaten överförs till föräldrarna, som bär det med sig i mötet med den professionelle.

Brobyggaren godkänner och skapar således förtroende för verksamheter. Detta gäller också männen, som kanske skulle tveka att ta hjälp av en svensk kvinna. Socialrådgivaren på Familjens Hus menar att hon genom brobyggaren möter många män som annars aldrig skulle kommit till henne. Ytterligare en viktig funktion är att brobyggaren hjälper till att bryta ner fördomar. Detta går åt båda hållen. Fördomar mot arabiska familjer liksom fördomar mot svenskar suddas ut.

Men brobyggarens arbetssituation är inte oproblematisk. Personalgruppen lyfter fram att hon gör massor av osynligt arbete eftersom det finns ett oändligt behov. Uppdrag och förväntningar kommer från många håll vilket gör att ingen har överblick över det som på ett socialkontor skulle heta ärendemängd. Ett är däremot säkert – det uträttas enormt mycket säger personalen. Behoven avgör och det är svårt att prioritera. Därför jobbar brobyggaren för mycket. Det är viktigt att brobyggaren inte tar på sig för mycket själv utan lotsar över till andra verksamheter. Handledning kan vara till hjälp för att avgränsa arbetet. Det skulle behövas en tydlig arbetsbeskrivning.


Pedagogisk familjedokumentation

Under projekttiden har vi på Familjens Hus arbetat med flera grupper i skilda konstellationer. Brobyggaren har genom sina kontakter med de olika arabisktalande besökarna samlat olika grupper i varierande åldrar, med och utan barn.

Gemensamt för grupperna har varit att de inte varit så stora, 5 till 6 deltagare. Detta eftersom vi arbetat på två språk parallellt, svenska och arabiska. Vi har träffats 6 gånger, 3 timmar varje gång. I alla grupperna har vi arbetat med Pedagogisk familjedokumentation som metod.

Vi har redovisat två av grupperna i separata rapporter. Gemensamt för grupperna har också varit det starka positiva gensvaret. Många viktiga frågor, synpunkter och inte minst minnen har utbytts över borden under arbetets gång medan de olika bilderna vuxit fram. Många olika tekniker och material har använts för att ge uttryck åt känslor som inte alltid kan återges i ord.

Kursledarna har upplevt hur starkt behovet, av att bli sedd och lyssnad på, är för många av dessa kvinnor som ibland lever ganska isolerat. Kursledarna berättar att det varit mycket roligt att arbeta med de olika grupperna. Att umgås på två språk ger upphov till många glada skratt, så även vissa “misslyckade” försök med klister, färger, sax och papper.

Alla grupper önskade en fortsättning när grupperna avslutades, man kommer varandra nära när man delar minnen och drömmar.   

"Denna tavla heter 'De stängda, öppna dörrarna' och symboliserar de olika stadier människan genomgår i sitt liv. Vi kan möta motgångar och svårigheter som får oss att känna att alla dörrar är stängda framför oss. Men med hjälp av vår tro, vårt hopp och vår kamp och inte minst för nära och kära i vårt liv, kan vi drivas till att öppna dessa dörrar, en efter en och övervinna problemen och ohälsan.  Och därmed skiner solen igen för att lysa upp våra liv."

“Denna tavla heter ‘De stängda, öppna dörrarna’ och symboliserar de olika stadier människan genomgår i sitt liv. Vi kan möta motgångar och svårigheter som får oss att känna att alla dörrar är stängda framför oss. Men med hjälp av vår tro, vårt hopp och vår kamp och inte minst för nära och kära i vårt liv, kan vi drivas till att öppna dessa dörrar, en efter en och övervinna problemen och ohälsan.
Och därmed skiner solen igen för att lysa upp våra liv.”

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s