Inledning

Projektet Som broar över mörka vatten har haft som övergripande syfte att stärka människor i övergångsskeden i livet. De övergångsskeden som här står i fokus är att bli förälder, att migrera – när man lämnat sitt sociala sammanhang och ännu inte fått fotfäste i ett nytt – samt att som familj hitta tillbaka till varandra efter år av splittring.

Särskilt i de två sistnämnda fallen har brobyggare avgörande betydelse för hur man tar sig genom övergångsskedet. Med sin lekmannaexpertis, grundad i såväl självklar hemkultur som kunskap om det nya samhället och dess kultur, länkar brobyggaren det gamla och välbekanta med det nya och främmande.

Projektet tar utgångspunkt såväl i arbetssättet Pedagogisk familjedokumentation som sedan 2002 utvecklats på familjecentralen Familjehuset Trädet i Västra Frölunda, Göteborg, som i integrationsprojektet Frusna fötter. Det senare pågick 2007 – 2008 i Eslöv och Malmö.

Kapitel II – Familjehuset Trädet

Berättelsen och berättandet är en betydelsefull del av projektet “Som broar över mörka vatten”. Inspirationen att använda personliga berättelser i bild och text, som ett inslag i integrationsarbetet, kom från Familjecentralen Trädet i Göteborg. Arbetssättet, som kallas Pedagogisk familjedokumentation, har utformats av två pedagoger på familjecentralens öppna förskola. Ett par hundra föräldrar har deltagit i grupper där de arbetat med fotodagböcker för att bevara sina små barns historia. Som en del av projektet finns nu en handbok i Pedagogisk familjedokumentation.

Man kan se det nyblivna föräldraskapet som ett övergångsskede i livet där man bär med sin egen historia in i en ny livsfas där barnet för historien vidare. Något liknande äger rum för den som lämnar sitt hemland och skall finna en framtid i ett nytt land. Utifrån dessa tankegångar har arbetssättet tillämpats på nyanlända arabisktalande familjer på familjecentralen Familjens Hus i Malmö (Kapitel III) samt på ensamkommande barn och ungdomar i Malmö och Eslöv (Kapitel IV).

Kapitel III – Familjens Hus

Brobyggaren på Familjens Hus

Två familjecentraler har deltagit i projektet, Familjehuset Trädet i Göteborg och Familjens Hus i Malmö. På Familjehuset Trädet har pedagogernas arbete med Pedagogisk familjedokumentation (Kapitel II) legat till grund för en del av projektet “Som broar över mörka vatten”.

Familjens Hus i Malmö har arbetat såväl med Pedagogisk familjedokumentation som med brobyggare, en annan viktig del av projektet. Brobyggaren på Familjens Hus, Mahasen Al-Zubeidi, har arbetat där sedan 2008. Nu är tjänsten permanentad. Hon och Britt Harborg, som är förskollärare, har varit kursledare i de arabisktalande grupperna som arbetat med Pedagogisk familjedokumentation.

Södra Innerstaden

Södra Innerstaden är den till ytan minsta stadsdelen i Malmö. Den är belägen mitt i stan och är byggnadsmässigt Malmös äldsta stadsdel. Området Möllevången började byggas 1904 och samtidigt anlades Möllevångstorget. Mer än hälften av områdets hus är byggda före 1940 och består av smålägenheter om ett eller två rum.

Området har mer eller mindre samma karaktär i dag som när det byggdes för över 100 år sedan, bostäder, arbeten, torghandel, butiker och kaféer. Men numera har området också en hög koncentration av ställen för teater, utställningar, film och även Malmös mesta scener för musik. Detta gör att många människor rör sig i och passerar stadsdelen. Folklivet är stort och rörligt, både natt och dag.

I stadsdelen bor det ca 34 000 personer från ca 100 olika länder. Det är en ung befolkning, en tredjedel är i 20 – 30-årsåldern. Ungefär en tredjedel av befolkningen har utrikesfödda föräldrar.

I Södra Innerstaden finns 4 skolor, 30 kommunala förskolor, 4 enskilda förskolor, 2 öppna förskolor och en familjeförskola. 

Familjecentralen Familjens Hus

Familjen Hus är en familjecentral som är beläget i Möllevångsområdet, alldeles intill Folkets Park. Familjecentralen drivs av Malmö stad och Region Skåne och öppnade 1998. Verksamheten riktar sig till småbarnsföräldrar. I huset arbetar man i några verksamheter med ICDP som metod. ICDP är ett vägledande samspelsprogram som fokuserar på det positiva samspelet. Programmet utgår ifrån var och ens förmågor och möjligheter till utveckling. Från och med i vår är Familjens Hus också HBTQ-certifierat.

På familjecentralen finns :

• Barnmorskemottagning, 5 barnmorskor och en undersköterska
• Barnhälsovård, 2 distriktssköterskor och 2 barnsjuksköterskor
• Socialrådgivning, 1 socionom (utan myndighetsutövning) och 1 socialrådgivare
• Öppen förskola, 2 förskollärare
• Familjeförskola, 1 specialpedagog och 1 förskollärare
• Brobyggare, 1 (arabisktalande)
• Familjecentralen är välbesökt, varje dag kommer 200 – 250 vuxna och barn till Familjens Hus av olika anledningar.

“Jag valde att skapa denna tavla för att visa den resa jag gjort med mina barn från ett land i krig till ett land av lugn, stabilitet och trygghet. Fjärilarna och blommorna symboliserar livsglädjen i det nya livet.”

Kapitel IV – Ensamkommande flyktingbarn och ungdomar

“När vi åkte gummibåt över Turkiets hav till Samos i Grekland greps vi av Grekiska poliser. Poliserna kastade alla våra kläder i havet och gjorde små hål i vår båt.” Ali

“På kvällen satt vi i en båt. Vi åkte till Grekland. På vägen till Grekland fick vi problem med båten. En polisbåt kom och klippte sönder en del av motorn. Vi paddlade med händerna och fyra åror.” Hassan

Bakgrund

Allt fler ensamma barn och ungdomar kommer till Sverige för att söka asyl. Prognosen för detta år är 4000. Var och en har sin egen historia men också en gemensam – att bryta upp från det välkända och försöka finna sig till rätta i det okända.  Däremellan finns det en berättelse som handlar om resan mellan där och här, mellan då och nu. I nio så kallade ankomstkommuner har Migrationsverket enheter för asylansökan. Sedan 2006 har ankomstkommunernas socialtjänst övergripande ansvar för mottagandet av de asylsökande barnen. Det innebär bland annat att utreda barnets behov, anvisa boende och utse god man.

I väntan på placering i någon kommun som Migrationsverket har avtal med, placeras små barn i jourfamiljer, de äldre huvudsakligen i så kallade transitboenden. Meningen är att barnen bara skall stanna där några dagar. Ofta blir de kvar flera månader eftersom alltför få kommuner kommit överens med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn.

Kommunplacering innebär för de flesta barn och unga gruppboende, men familjehem förekommer särskilt för de yngsta. Har man lämnat fingeravtryck i annat EU-land på vägen hit träder den så kallade Dublinförordningen in och barnet utvisas dit för prövning av sin asylansökan. Förslag finns från EU-domstolen i juni 2013 att ensamkommande barn som har ansökt om asyl i flera medlemsstater ska prövas av den medlemsstat där barnet senast sökte asyl.

Kort om delprojekt ensamkommande

I detta kapitel presenteras arbetssätt och aktiviteter som använts i projektet för att få tag i ensamkommande ungdomarnas upplevelser, erfarenheter och tankar. Berättelsen har här liksom i övriga delar av projektet en framträdande plats. Brobyggaren Mohammad Gulchin har fungerat som förtroendeskapande länk och kulturtolk mellan ungdomarna och projektmedarbetarna Anna Björling, Necmettin Meletli och Christina Spännar. 

Kapitel VI – Detta har vi lärt oss – våra samlade erfarenheter

När ett projekt inleds finns vissa förväntningar på hur det ska komma att utvecklas. Nyckelbegreppen berättelsen, brobyggaren och integrationen fanns med från början liksom arbetssättet Pedagogisk familjedokumentation och vilka målgrupper projektet riktades till. Det fanns också en outtalad tanke om att några ensamkommande flyktingbarn och ungdomar skulle kunna göra en utställning om sig själva. Målet var att människor för vilka de ensamkommande framstod som en homogen grupp främlingar skulle få en nyanserad bild av dem. Var utställningen skulle kunna visas var oklart. Som framgått i Kapitel IV blev utställningen en lyckträff. Den efterfrågas fortfarande efter två och ett halvt år.

Vi som medarbetare har lärt oerhört mycket genom projektet. Vi har fått ny kunskap som inga teoretiska studier kunnat förmedla. Genom berättelserna har vi inte bara fått kunskap utan också upptäckt dold kompetens hos målgruppen. Det är kvalifikationer som inte kommer samhället tillgodo.